Annika Tirén



tisdag 15 juni 2010

Meet Me Halfway

När jag reser runt och ser nya platser, blir ofta minnen tydligare. Jag ser in i ögonblick som lika snabbt försvann.. Dofter av mat, parfymer eller regn kryper in och ger mig gåshud. Jag drömmer mig bort att för några minuter. VM visas på TVn i färjan som för oss tillbaka till Elba, där den nya båten är. Fotbolls matcher jag annars skulle sett tillsammans med familj och vänner, hemma i soffan med mammas hemlagade mat. En saknad väcks till liv som jag inte hunnit känna pga nya intryck. Jag har egentligen haft en helt underbar vecka med många skratt och otroliga upplevelser. Jag, Twee (den amerikanska tjejen) Chris, hans vän Dimitri har varit på road trip till Milano, sett Nice, varit ute på middagar, möten och kommit varandra nära, trotts olikheter.

Vi är; en australienare, Chris, som älskar prylar, havet, paddlar kajak så ofta han kan och alltid energisk, kan vara pga att han trycker i sig godis! Dedikerar sitt liv att shoppa och göra ärenden åt Paul i mer än 10 år. För många bollar i luften.

En svensk (jag) vill se fotboll, springer och badar när jag kan med energi och lugn samtidgt försöker organisera Chris shopping hysteri och pauls krav. Försöker se till att äta nyttigt men godisvanor smittar tydligen! Försöker få Chris bollar i mål men ofta sker det på övertid..

En ryss som är rak på sak, känslokall men trevlig på sitt sätt, han har iaf alltid rätt, enligt honom.. springer i röda speedos (!) känd Bondi ikon, eller vad ska man kalla honom när han har ett utomhusgym som är döpt Dimitris Office, hyr ut lägenheter åt backpackers, lite som motsatta Robbin Hodd, men trotts allt en snäll person..

Sist och minst, en amerikan,Twee, som tycker hon är störst och viktigast. Hennes intresse är mest att se fin ut, inge sport intresse men tycker om att tyda drömmar och på något sätt har vi äntligen kommit i balans med varann..

Vi alla har blivit vänner under dessa dagar som varit fylda med åsikter, kartläsning, tidpassning, ljuva hotell, matfrossa, träning och sist men inte minst jobb iaf för mig och Chris.. Nu är vi snart påväg mot Kroatien för att kunna få ta över båten, väldigt komplicerat att köpa båt, tro mig..

Paul, huvudpersonen, har många krav men hans personlighet är härlig, han och jag har våra intern skämt och varje gång han ser mig sjunger han mitt namn Annnnniiika ååh Annnika, leer och är otroligt varm. Han lever i nueet och planerar framtiden, resor och pengar has i överflöd, då tid för avkoppling knappt excistera, men hans minne är skarpt med båda fötterna på jorden.. En karaktär som tjänat miljader och knappt kan stava sitt namn men pga hans bemötade av människor och med en stark vilja, vunnit många hjärtan och strider.. Resan fortsätter, pengar spenderas och jag är mitt i denna blandning av dofter, minnen och intryck. Vart ska detta sluta?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar