Annika Tirén



fredag 16 september 2011

Flyktningen som lämna prinsen

Det är med lite vemod jag lämnar mitt jobb och kontoret. Det står numera Bertil på dörren istället. Det var jag som bytte skylt. Konstig känsla när man ger sig av och någon annan ska sitta på ens plats och göra ens sysslor som på något sätt format ens liv, iaf ett tag nu. Nöjd går man vidare till nästa kapitel. Jag är inte längre en FBA:are.


Tar ett steg ut och andas in luften. Jag kan nu planera min egen tid. Studierna är det som ska prioriteras och det känns roligt att läsa. Speciellt när man har tid på sig.



Den här månaden har det blivit stressplugg, vilket leder till att jag snarare räknat på hur många sidor jag har haft kvar, än hur mycket jag egentligen förstod av texten. Tävlar med mig själv, jag hinner nog läsa 50 sidor innan träningen och 70 efter, ögonen svider och jag somnar bums efter 15 lästa sidor (då jag egentligen tänkte på glassen i kylen under 5 av de, tills jag gick och hämta en).



När jag väl är ledig får jag för mig att flytta på badkaret och städa ur hela lägenheten, vill inte plugga när det är stökigt. Den där filmen som jag har på datorn, den verkar ju vara så bra och lärorik kaaasnke ska se den ändå... Bra undanflykter och jag som trodde jag var fokuserad!



Jag har verkligen trivts på mitt jobb och med kollegorna men jag antar att livet går vidare. Det är en lättnad att sluta stressa. Sista dagen och Prinsen själv kommer till jobbet. Han var kanske inte på FHS för just lilla mig men jag låtsas det i min lilla flyktingvärld. Det blev iaf bullar och godis som avtackning + en medalj "I fredens tjänst" Ja jag lämnar i fred medarbetarbetarna. Vi ses nog snart ändå.



Nu ska jag återvända till pluggande, min blogg är tydligen också en undanflykt! Det var ju så länge sedan..



Skärpning!



Tack och hej!

onsdag 7 september 2011

Höst

Hösten kom och jag var redan inställd på det grå regnet. Husen i högdalen ser ju alltid gråa ut men regnet gör att allt ser mer dystert ut men träden ser så otroligt gröna ut! Jag får för mig att allt blir rent. Ny start! Allt som var trött blir friskt och piggt, och nu kan de förnyas.

Biokvällar, kaffe, mysiga tröjor, gå runt i skogen på landet i gummistövlar och kanske göra en brasa. Spelkvällar! Jag ser ändå fram emot hösten med lite spänning. Jag vet att jag kommer tycka det är föör trååkigt. Sätter på Santana "Just feel better" och jag känner ny inspiration. Doften av nytvättat. Jag kan med gott samvete kolla på filmer, ligga och läsa böcker tills jag glömt att hela dagen har gått. Kanske blir det weekendresa till Irland eller  London när fotbollen är över och helgerna blir mer fria.

Vi leder fortfarande div 2 och med chans att vinna och kvala till div 1. Möter Enskede i helgen, min och så många andras modersklubb, halva Stuvsta växte ju upp på Enskede IP. Det är nu det gäller.

Landskapen igår gjorde mig målsugen. Det ser ju så enkelt ut. Källström är en av mina favoriter i landslaget, inte bara för att han är vänsterfotad, han verkar så snäll och har ett grymt skott.

Jag har nu fått äran att slappna av mitt i veckan. Ett lugn, en joggingtur och en tvättmaskin som anlänt senare, har halva dagen redan gått, snart tid för att träffa vänner och nu har regnet tillslut slutat att ösa ned.. Det klarnar upp.

Bra dag!

måndag 5 september 2011

Frihet?

Friheten var det ja..


Demokrati, frihet och politik, handlar mitt seminarium om. Ordet frihet snurrar runt i mitt huvud medan jag springer mellan jobbet, skolan och jobbintervjuer.

Har nämligen friheten att välja, så nu har jag tagit på mig för mycket och jobbar 100% parallellt med 100% plugg + jobbintervjuer, som aldrig verkar ta slut!

Tur att studier och jobb ligger nära varandra, inte bara som ämne men också fysiskt. Jobbintervjuerna är för ett heltidsjobb på en advokatbyrå. Om det går vägen får jag sluta upp med plugget och fokusera på det i stället, eller vill jag det? Alla dessa fria val.

Lunchen har bestått av mackor framför datorn eller i böckerna med choklad och kaffe. Plötsligt är jag beroende av sockerkickar för att hålla tempot uppe. Hinner hem och rusar till fotbollen, som jag tyckte flöt på bra, tills igår, när vi förlora borta. Långt borta också, Norrköping som tog hela dagen att åka till. Laddat hela helgen men inte hjälpte det.. Nog om det för jag hinner inte älta gammalt groll.

Frihet var det ja..



Är jag fri?

Frågan slog mig, när jag sprang mellan ärenden och önskade att jag hade minst 5 händer. Alltid tycks jag bära runt för mycket saker. Jag har ändå valt det här livet. Jag sätter ribban av min egen frihet. Samtidigt hinner jag klaga och bli irriterad. Tycker att folk kräver för mycket av stressade mig, varför går alla så låååångsaaamt.

Blickar snabbt tillbaka på livet i Sydney och kommer på att jag var lika ”fri” då och hade fullt upp. Gillar jag det? Ja, jag älskar ju att ha många bollar i luften men det är en fin linje mellan roligstress till irritationsstress. Det slår över när jag märker att jag sagt nej till mina vänner som frågat om vi kan ses tre gånger på raken och inte tvättat på en månad.

Jag gick och köpte tvättmaskin. Nu ska jag hålla balansen på den positiva sidan. Vill att vänner ska fortsätta fråga fast jag slagit bort de lite för snabbt, innan lektionen börjat.

Plugg var det ja, vilken frihet! Plötsligt fick jag en ganska lugn vecka och jag kan nog känna mig lite fri, hinna läsa på morgonen och gå till skolan i lugn takt utan svett och skoskav. Jobbet åker på planeringsdagar och jag kan njuta av att planera min egen studietid.

Jag är ju så fri som jag bara kan bli men för otålig och rastlös för att ta vara på den.