Hurra hurra 24 idag!

Oj tiden går fort när man har roligt, som man brukar säga, men hur har detta året egentligen förgyllt mig som människa?

3/4 -2009 Annika och Emilia hade middag med herr Leo svängde pälsen på nattklubbar och dängde runt - Många Happy Birthday gratullationer av dregg ozzy killar - sådär ja!

4/4 2009 Var är min födesledagskaka? Jag som inte blir bakis är uppe med tuppen medan Leo och Emilia ligger halft avdänkade och deppiga som gråsoggor i sparrissoppa.. Jag beställer min egna pizza och sjunge jamå leva ensam, hmm fick tillslut en kaka när Emilia kände pizzadoften och vakna till liv.. Inte så mycket förgyllning än..

Sen flög tiden och jag blir ju bara yngre! Uni med fotboll och ganska fin vinter i Sydney med ändå lite party, vilket inte är bra om man tränar och spelar på krav från lag och skola samtidigt! Jag For till Sverige: Hej familj, hej vänner, semester hemma? Ville helt plötsligt inte lämna! Tillbaka till Obi, tillbaka till plugg och så blev det sommar? Men joo visst hade jag tid för bad och sol men kändes som sista månaderna var ett marathon, jag jobba och träffa vänner gick ut, träna och var med Obi, inte en sek ska förödlas! For till Port Stephens med jobb.

Jobbet ja, jobbar på en båt som en Mr Ramsay äger, han är miljadär och äger cirkus halva världen känns det som.. Han är iaf mannen jag springer och gör ärenden för, kan vara som att köpa blommor eller laga middag. Har mest varit på hans båt och följt med på turer, ett jobb som blir bra på bilder men att vara oncall och leva upp till hans förväntningar kan iabland vara stresstsamt! men okej ganska roligt! Speciellt med mitt kära vän Moffa Denise brevid mig som alltid får mig skratta!

Men sa hej då för en stund och for till Sverige utan vilja men med mål i sikte! Kvalitetstid med familj och gamla vänner! Snart möter jag jobbet i Spaninen för då vill Ramsay ha sitt te med en tredjedels socker där och jaa plikten kallar!

Mitt liv är ganska förgyllt iaf! Mina familjer här och i Sydney gör livet fullt av möjligheter och hopp om riktig lycka kanske växer på träd iaf och det hoppas jag föralltid hålls i liv, eller iaf till nästa år.. Ett steg i taget, lev i nuet, så lever livet i dig!

Annika